Från schratch

Den 27 oktober 2005 var den stora dagen. Vi lämnade det gamla älskade Tungelsta med sina kända anor, mot Lästringe i Sörmland säkert med anor, men inga av oss kända. Att det var en del att göra på huset visste vi ju, men ibland inser man liksom inte vidden av det som skall göras.
El började man dra in i hus under tidigt 1920-30-tal, beroende på ekonomi och intresse. Så här såg all el ut när vi kom. Just knappen bilden visar kan ju vara pittoresk. Många som köper äldre hus och renoverar dem kostar på sig att sätta tillbaks imitationer av just dessa gamla dosor. Problemet med våra var att de var i orginal (jättegulligt visserligen), men farligt. Dessa tillverkades av porslin och då de suttit uppe sedan man drog in el i huset var de i ganska dåligt skick. Elledningarna inuti var dragna med hjälp av metall, klädda med tyg. När en del kontakter byttes ut visade sig att det bara varit en tidsfråga innan man riskerade kabelbrand, då flera av de gamla elledningarna var brända invändigt.
Vi började med att tapetsera alla rummen. De flesta tapeterna var uppsatta nån gång under 1970-talet, så vi fick god inblick i det seklets rådande stilideal. Under arbetets gång insåg maken och hans kompis att man nån gång under årens lopp satt upp masonit för att jämna till väggarna. Masoniten har en viss livslängd, sedan buktar den sig. Gamla hus, byggda av trä rör sig ju, och av husets rörelser hade dels sågspånet som använts vid den första isoleringen flyttat på sig, ramlat ner och lagt sig som en korv kring alla golv dels hade masoniten bågnat av dess tyngd, och när man satte upp tapeterna hade man svårt att få dem att fästa för att väggarna inte var raka.
Det verkade som om hela huset höll på att bli ett dominospel. För att kunna dra ny el måste man först tapetsera om, men för att kunna göra det måste man rikta upp väggarna...för att kunna rikta upp väggarna...så där har det fortsatt. Vi ville ändå inte förhasta oss. det kändes viktigt att huset ficj vara med och säga sitt. Vi ville liksom bo in oss innan vi gick hårt åt det vackra gamla huset. Men nya tapeter kom upp, taken målades, ny el drogs i hela huset, och ny elcentral sattes upp. Den totala kostnaden för bara elarbetena har nog sammanlagt uppgått till omkring 80 000 kronor idag. Den el som fanns i huset var så pass svag att man inte ens lunde sätta in en spis. Den förra ägaren hade använt sig av vedspisen. Men det här berättar jag mera om när vi kommer in i köket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0